Min förvirring gäller framför allt vid seminariet/workshopen om estetiska lärprocesser i tisdags med alla för mig nya begrepp, framför allt mediering. Men även om vad estetiska lärprocesser innebär. Vid dagens slut hade jag i alla fall fått ny kunskap om dessa olika begrepp vi läst och framför allt vad fick jag hyfsat koll på estetiska lärprocesser. Främst att man måste kombinera lärandet om, i, med och genom för att skapa bra lärprocesser. I tisdags fick vi även en uppgift där vi skulle välja ut en sten som vi skulle rita av och försöka få med skuggor och ljus. Det är något jag aldrig annars brukar göra men som jag definitivt ska försöka fortsätta göra för att lyfta mina teckningar mer. Efter vi ritat stenen skulle vi rita en han/hon/hen i 12-13 års åldern som vår sten skulle varit om den var människa. Enligt mig en svår men rolig uppgift som jag tycker passar i skolan då man verkligen måste använda fantasi och föreställningsförmåga.
Onsdagen var den roligaste på kursen än så länge där en serietecknare vid namn Henri Gylander var inbjuden att ha föreläsning och workshop med oss hela dagen. Riktigt kul då jag serietecknade en del när jag var 15 år då jag hade förmånen att lära mig att min brors kompis som idag är framgångsrik serietecknare här i Sverige. Då med en helt annan stil än jag använder mig av idag. Vi fick bland annat göra serier i grupper om tre. Där skulle vi rita på varsin serie som vi roterade efter varje rutor, totalt var det sex rutor. I varje ruta var det olika saker som vi skulle få med. En rolig övning som jag upplever skulle lämpa sig väldigt bra i skolan.
Vi fick även göra två listor, en med saker vi älskar och en med saker vi är rädda för. Sedan välja en sak därifrån som vi skulle göra en serie utifrån med fyra rutor. Först tänkte jag ta om något jag älskar, men hade svårt att komma på hur jag skulle rita det. Därför blev det att jag valde det jag är mest rädd för, att inte bli tagen på allvar och bli nonchalerad av läkare.
I den sista övningen fick vi göra en ruta om ett samhällsproblem, vilket jag tyckte var den roligaste och lättaste övningen då jag har satirtecknaren Max Gustafsson som förebild inom serietecknandet. Vi pratade även om hur man kan få in serietecknandet i olika ämnen, något jag upplever kan vara en stor tillgång för en del elever som har lättare för det estetiska.
Torsdagens föreläsning kunde jag dock klarat mig utan då det var ett för litet klassrum för så många elever och extremt dålig luft där inne så det blev istället bara jobbigt att sitta där och lyssna. Dessutom hade jag önskat att det hade handlat mer om Vygotskij.